Myten om standardprogram

Polisens IT-chef Tomas Landeström; uttalade den 29 januari 2015 i Computer Sweden:

”Rapporteringssystemen hos Polisen är speciella eftersom de har kopplingar till Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Brå. Ett Sverige specifikt eko-system. Då skall man akta sig för att köpa en standardplattform och försöka anpassa.”

Jag delar hans uppfattning. Vad är egentligen ett standardsystem/en standardplattform? Ett standardsystem skall inte sammanblandas med formella standarder som SIS, ISO, IEE och andra hanterare utan är en produkt som en leverantör säljer. Benämningen standardsystem är mot denna bakgrund en benämning som kan leda in en beslutsfattare i en felaktig föreställningsram att tro att standardsystem baserar sig på någon form av standard när det snarare handlar om en produkt från en leverantör. Visserligen kan man uppnå stordriftsfördelar om många kan utnyttja samma system/plattform men då förutsätter det att man inte gör kundanpassningar av produkten. Då försvinner stordriftsfördelarna.

IT branschen har lång väg att gå innan man kan uppvisa sådana standarder som finns inom industrin. Dock börjar det komma en del standarder på den tekniska nivån, men det är lång väg kvar när det gäller funktioner och processer för verksamheten.

Om man skall uppnå positiva ekonomiska effekter vid köp av s k standardsystem måste arbetsprocesserna anpassas till standardsystemet. Om arbetsprocesserna inte går att anpassa till standardsystemet kan det bli väldigt dyrt att anpassa standardsystemet till arbetsprocesserna och det uppstår också stora kostnader i samband med versionsuppgraderingar av leverantörens produkt.

Hur ska vi få beslutsfattare att förstå att standardsystem inte baseras på någon standard? Om verksamheten är standardiserad som t ex kan vara inom ekonomiområdet och lönehanteringsområdet då kan man troligen köpa en produkt till den verksamheten. Men om verksamheten inte är standardiserad som t ex svenska polisens verksamhet då är det bättre att bygga vidare på sina egenutvecklade applikationer.

About

Lisbeth Hansson har lång erfarenhet av olika chefsbefattningar, senast som CIO på Swedbank Robur. Kännetecknande för de chefsjobb som Lisbeth har haft är att de ofta inneburit etablering av nya organisationer; ansvar, roller, rutiner mm. Verksamhetsområdena har representerat ett brett spektra; juridik, personaladministration, IT, affärsmodeller, sourcing mm. Tidigt 1990-talet ansvarade Lisbeth för att införa en modell för styrning av systemförvaltning på Spadab vilket senare ledde till införande av modellen i FöreningsSparbanken under senare hälften av 1990-talet. Lisbeth Hansson är nu bl a verksam i Dataföreningens nätverk för Systemförvaltning i ett projekt vars mål är Systemförvaltning 2.0.

Skriv en kommentar

Din epostadress publiceras eller delas aldrig. Obligatoriska fält är markerade med *

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*
*