Vad får Systemförvaltning kosta?

Vad får Systemförvaltning kosta? Hur motivera kostnaden utifrån ett affärs- och verksamhetsperspektiv?

Från IT-avdelningen har ofta framförts att nyttovärdering ger ett förträffligt underlag för management att värdera kostnaden för Systemförvaltningen. Som ekonom har jag ställt mig frågande till vad en nyttovärdering skulle ge i krassa termer av pengar. För mig gäller kronor inte diffusa nyttor.

Min tveksamhet förbyttes i eufori när jag lyssnat till Teresa Thorsson från Sigma som gästade Dataföreningens nätverk för Systemförvaltning den 26 augusti 2014 och beskrev PENG-modellen. Det framstod tydligt att rätt använd ger denna modell de ”krassa penningar” som jag med min bakgrund vill se. Men det gäller att sortera bort alla nyttor som bara är just nyttor och som svårligen kan värderas i reda pengar.

En nyttovärdering använd på för en ekonom rätt sätt kan ge management ett underlag för hur mycket man kan motivera att förvaltning inkl drift bör kosta, vilket också kan ge en indikation på hur mycket man kan investera i befintliga system.

About

Lisbeth Hansson har lång erfarenhet av olika chefsbefattningar, senast som CIO på Swedbank Robur. Kännetecknande för de chefsjobb som Lisbeth har haft är att de ofta inneburit etablering av nya organisationer; ansvar, roller, rutiner mm. Verksamhetsområdena har representerat ett brett spektra; juridik, personaladministration, IT, affärsmodeller, sourcing mm. Tidigt 1990-talet ansvarade Lisbeth för att införa en modell för styrning av systemförvaltning på Spadab vilket senare ledde till införande av modellen i FöreningsSparbanken under senare hälften av 1990-talet. Lisbeth Hansson är nu bl a verksam i Dataföreningens nätverk för Systemförvaltning i ett projekt vars mål är Systemförvaltning 2.0.